Insändare: Vi måste uppmuntra unga att engagera sig politiskt

Demokrati är något som många tar för givet; det är något som funnits med oss alla i Sverige under hela våra liv. Demokratin har, sedan dess tillkomst, förändrats och förbättrats, men likväl hotats och fått ge plats åt antidemokratiska krafter. Den generation som i dag formas och en gång ska ta över samhället har ingen brist på samhällsengagemang, men intresset och deltagandet i det demokratiska samhället, genom de politiska partierna, är lågt och utvecklingen lär fortsätta i samma riktning. Det är dags, framför allt för Sveriges unga, att börja engagera sig för sin egen och demokratins framtid och en enkel väg in är genom partiernas ungdomsförbund.

Ungdomar är framtiden, i Sverige, liksom i världen – detta är en av de viktigaste aspekterna för ett ökat politiskt deltagande bland ungdomar. Människor som har levt ett liv utan något politiskt deltagande kommer inte engagera sig i politik helt utan vidare; det är i ungdomen som människor formas och det är ungdomen som kommer påverka livet i framtiden. Problemet kanske inte är som värst i dag, men hur kommer det politiska landskapet att se ut om några år? Den dagen då de äldre blir färre och de unga, borde, bli fler, men kanske inte blir fler. Att uppmuntra och möjliggöra politiskt engagemang redan i tidiga åldrar kommer, sannolikt, att möjliggöra politiskt engagemang i framtiden. 

Skolan har en betydande del i formandet av ungdomars politiska engagemang; skolan måste uppmuntra unga att engagera sig för sina åsikter – om det sker genom politiska partier eller ungdomsorganisationer är oviktigt; huvudsaken är att engagemanget finns hos dem. Som ett exempel kan skolan bjuda in politiska partier eller andra samhällsaktörer så att verkligheten når skolvärlden. Likaså bör inte skolan stänga dörren för partier som vill komma och tala med eleverna; det är en förutsättning för demokrati – att informationen når alla medborgare. Unga har förmågan att skapa ett politiskt engagemang; utrymmet för dessa måste bara finnas. 

Den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl formulerade fem kriterier för en demokratisk process. Dahls kriterier säger, sammanfattningsvis, att medborgare ska ha lika möjlighet att uttrycka sina åsikter, att varje röst ska väga lika tungt, medborgare ska ha möjlighet att skaffa sig förståelse och kunskap för att kunna fatta beslut i en fråga, kunna föra upp frågor på dagordningen, samt att medborgare ska ha rätt att delta i processen fram till beslut. Detta är fundamentalt viktiga kriterier för en demokratisk process enligt Dahl. 

Uppfylls dessa verkligen hos de unga i Sverige i dag? Har verkligen alla medborgare samma möjligheter att påverka samhället och de beslut som tas? Nej, dessvärre uppfylls inte dessa kriterier i Sverige i dag på den nivå som skulle kunna vara möjlig. De uppfylls inte, eftersom många unga inte är deltagande i beslutsprocesserna, samt att vissa människor inte har samma möjligheter, eller tar sig möjligheter, att påverka besluten som rör dem.

Desto fler som engagerar sig politiskt, desto bättre och mer rättvis blir politiken i landet. Demokrati innebär folkstyre och för att folket ska få styra måste människor, åtminstone fler, engagera sig politiskt.