Ännu en Pisa-undersökning ger svensk skola underbetyg. Grundfelet i svensk skola kan anas i en skrift som Skolverket gav ut 2009 som en uppföljning av 2006 års Pisa-undersökning.
Den avslöjar mycket om de attityder som kännetecknar nuvarande skoladministration och lärarutbildare, särskilt citatet: ”Det finns alltså starka belägg i såväl svensk som internationell forskning för att hemmets läroplan har betydelse för elevernas resultat. Ett viktigt utbildningspolitiskt mål är att skolan ska minska betydelsen av hemmets påverkan och ge alla elever samma möjligheter att nå målen.”
Det verkar som om den ambitionen har lyckats. Den är en tillräcklig förklaring till bottennappet för svensk skola.
Att Skolverket och lärarutbildarna under lång tid har påverkat svensk skola gör det svårt att på kort tid få till en förbättring. En hel generation av lärare har indoktrinerats av flumpedagogiken och de gamla lärarna har gått i pension. Dags att slakta dogmen om ”en skola för alla”.
Differentiera lärarutbildningen så att en del lärare specialiserar sig på låg- och andra på högpresterande elever. Bejaka att eleverna är och förblir olika och ge varje elev uppgifter anpassade till just den individen.
En av referenserna har titeln ”Om skolors olikheter och deras betydelse för elevernas studieresultat”. Är det möjligen tvärtom? Att elevernas olikhet är av betydelse för skolans resultat?
Jag har efterlyst vetenskapliga referenser till varför ”en skola för alla” är bra och varför tidiga betyg är dåliga. Jag har frågat flera lärare i pedagogik, men de har inte kunnat presentera någon sådan.
Över huvud taget utgår man från dogmen att skillnader mellan elever är ett fel som med alla medel ska bekämpas. Varifrån kommer den attityden? Knappast från vetenskapen om barns lärande. Snarare politiskt vänsterflum.