Jag var på samrådsmötet 8 februari om kvarteret Rosenkammaren 1. Jag blev väldigt förvånad över uppgiften att det är företagen som finansierar nybyggnationen som avgör om våra, det vill säga Mjölby kommuns invånares, kulturhus ska vara kvar eller ej.
Jag som i min enfald trott att det är våra förtroendevalda som avgör så viktiga saker.
Kräver även HSB rivning för att börja bygga på området eller är det vårt bostadsbolag som hotar med detta, nämligen att det inte blir någon nybyggnation om Bemab-huset ska stå kvar?
Alltså, kan samma sak uppstå med lokstallen, Björkudden och Vattenverkets gamla pumpstation? Jag fick tyvärr inget svar på den frågan.
Att kostnaden för att bevara kulturhus hamnar på vår skattsedel är självklart. Var skulle den hamna annars? Det gör väl all kommunal verksamhet. Var skulle kostnaden för nya Kaniketorget, mögel i barnstugor, cykelväg förbi Grönlund, arvoden till våra förtroendevalda med mera hamna om inte på skattsedeln? Bevarandet av kulturhus skapar trivsel likaväl som gator och torg.
Hoppas våra politiker släpper prestigen och redan i dag, för att spara tid, tänker om i frågan och ser Bemab-huset som en tillgång istället för ett problem. Följ Carina Johanssons (FP) exempel, all heder åt henne.
Att rusta upp Bemab-huset plus viss rivning skulle kosta 3,5 miljoner kronor enligt byggföretaget Håkan Ström. Jag kan inte ifrågasätta det beloppet, men det vore ändå intressant att låta fler byggföretag räkna på kostnaden.
Bevarandet av kulturhus är ingen politisk fråga utan en fråga om trivsel. Mjölbybor, agera, det är vår stad.