Svar på ”Sverige måste ha militärt samarbete”, 18/9.
Jörgen F. Ericsson, uttrycker förvåning i Östgöta Correspondenten över att ”skribenter med militär förståelse hävdar att försvaret bäst kan avhålla en angripare från anfall eller slå en angripare genom att bestå av en mängd små pansrade förband och jägartrupper utrustade med handeldvapen spridda över Sverige”.
Jörgen F. Ericssons förvåning skulle kunna lämnas utan kommentar med tanke på den brist på kunskap han har vad gäller jägarstrid som han förmodar ska genomföras med ”handeldvapen” och syfta till att ”slå en angripare”. Som tidigare planeringschef inom Försvarsmakten och 2:e styresman i akademien måste han dock bemötas.
Syftet med ett defensivt försvar är att med många små manöverenheter av grupps till plutons storlek föra militärt planerad och ledd uthållig jägarliknande strid mot angriparen över stora ytor. Syftet med striden är att fortlöpande binda och störa en angripare och tvinga honom att avdela resurser i sekundära riktningar. Manöverenheternas storlek och mängd gör att de inte är kostnadseffektiva att bekämpa med missilrobotar.
Angriparen måste rensa i terrängavsnitt olämpliga för angriparens kvalificerade förband. Angriparen ska tvingas till skydd och strid i för oss känd terräng. Sammantaget ska detta ge angriparen tidsförluster och även personella och materiella förluster med målsökande robotvapen med kort räckvidd mot mark- och luftmål, sprängmedel och utskjutbara minor
Ericsson avslutar sitt inlägg i Corren med: ”Vi behöver ett militärt försvar som är större både kvantitativt och kvalitativt, det vill säga högteknologiskt.” Men det är detta högteknologiska försvar som småstatens ekonomi inte klarar.
Vi får veta av Ericsson att ”Försvarsmaktens strategi idag är ’inte förlora ensamt – vinna kriget tillsammans med andra’”. Det är en dålig strategi, med hänsyn till både tidsfaktorn och styrkefaktorn. Om Ryssland får ekonomi och tid att bestämma, kommer Ryssland sannolikt med hänsyn till skyddsfaktorn i Östersjöområdet att där vara ”överstarkt”. Sverige i Norden är ett väsentligt skyddsområde för Ryssland mot huvudantagonisten USA/Nato.
Slutsatsen vid Rysslands planeringsbord kan oavsett vilken makt, USA eller Ryssland, som inleder det otroliga kriget, vara att med robotattacker slå ut stridskrafter som hindrar Ryssland i Norden.
Per Blomquist, ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademien