Mellanöstern behöver färre krig och mer diplomati. Ännu mer destabilisering i regionen skulle endast innebära fler krig och större lidande för människorna som bor där. Ett Iran med obegränsade möjligheter att ta fram kärnvapen skulle riskera läget i Mellanöstern ytterligare och är klart farligt för både invånarna i regionen och omvärlden. Därför är det nya avtalet om Irans kärnenergiprogram mycket välkommet. Avtalet ska begränsa Irans kärnenergiprogram i utbyte mot sanktionslättnader.
Det finns kritiska röster som avfärdar resultatet av förhandlingarna och som beskyller väst för att ha gett vika och inte varit tillräckligt hårda mot Iran. Fortsatta sanktioner mot Iran skulle innebära tuffare livsvillkor för vanliga människor. Sanktionerna har hittills inte visat sig ha någon särskild påverkan på de rikaste och mäktigaste. I ett korrumperat system är resultatet ett helt annat, med andra ord har sanktionerna bara drabbat den obefintliga medelklassen och de fattiga i Iran. Konsekvensen har varit en starkare röst för de radikala och större tryck på den mer liberala oppositionen. En öppnare ekonomi och minskad fattigdom skulle kunna stärka oppositionella krafter i Iran.
Jag som socialliberal tycker att diplomati är den enda vägen. Visst kan man hota Iran, visst kan man till och med anfalla Iran. Men det omvärlden måste förstå är att sakfrågan blir densamma - att man göder de fundamentala krafterna. Förlorarna är varken regimvänliga eller reformvänliga grupper; de största förlorarna i det ögonblicket är vanligt folk som tänker överleva sin vardag. De största förlorarna är nya generationer som lär sig att våld är det enda sättet att lösa konflikter och hämnas sina kära. Låt oss hoppas att det historiska avtalet, som är en klar seger för diplomati, sätter större press på Iran att ta större ansvar för stabiliseringen av regionen.
Reza Zarenoe (FP)