Kommunstyrelsens ordförande i Ödeshög, Annicki Oskarsson (KD), hävdar i Corren att det är väldigt många politiker i Ödeshög och att detta kan motivera färre nämnder och färre politiker. Jag är av rakt motsatt åsikt.
Idag har Ödeshögs kommun vid sidan av kommunfullmäktige och kommunstyrelse fyra specialnämnder med fem eller sju ledamöter. Det gör 24 ledamöter och lika många ersättare. För 50 år sedan, när Ödeshögs kommun bildades, fanns det: Byggnadsnämnd, hälsovårdsnämnd, skolstyrelse, socialnämnd, nykterhetsnämnd, barnavårdsnämnd, kulturnämnd, fritidsnämnd, turistnämnd, lokaliseringskommitté, taxeringsnämnder och säkert någon ytterligare som jag glömt.
De flesta nämnderna hade sju eller nio ledamöter. Det innebär att det fanns nästan 200 fritidspolitiker, som ordinarie eller ersättare, drygt fyra gånger så många som idag. Det fanns lite överdrivet en fritidspolitiker i vart och vartannat hushåll.
Tjänstemännen på kommunkontoret har mer än fyrdubblats under samma period.
Det är sant att de politiska partierna är grundbulten i vår demokrati, men lika viktig är den lokala förankringen och nära medborgarkontakt för att ge politiska beslut legitimitet. För 50 år sedan var jag och fem av mina närmaste grannar i Trehörna fritidspolitiker i Ödeshögs kommun. Idag är politikerna bland Trehörnaborna synnerligen lätt räknade.
När fritidspolitikerna blir för få och avståndet mellan de som är kvar och medborgarna blir för stort, ökar bevisligen politikerföraktet. Det är idag det största hotet mot den lokala demokratin. Färre fritidspolitiker innebär också tyngre uppdrag för de få som är kvar och ännu färre orkar engagera sig.
Det vore ett historiskt misstag om fritidspolitikerna avskaffar allt fler av sig själva för en mycket begränsad besparing. Det vi behöver idag är inte färre fritidspolitiker utan fler.
Kalle Bäck, Trehörna