Humaniora behövs och behöver satsas på. Men forskning är global och resultaten måste förstås av andra forskare, annars är jobbet meningslöst. Om man nu förutsätter att forskningen är av hög kvalitet, varför då publicera på svenska och därmed dölja resultaten för 99,6 procent av världens forskare?
Tänk om en indisk forskare skulle publicera på tamil. Hur skulle då svenska forskare ta del av resultaten? Tamil talas ändå av 8 gånger så många som svenska.
Svenska språket är ingalunda hotat, allra minst av att forskare publicerar på engelska. Forskare som inte publicerar på engelska är inte värda att satsa skattepengar på.
Flerspråklighet och mångkultur skärper tänkandet. Därför är det en paradox att humaniora, som handlar om språk och kultur, begränsar sig till bara 0,4 procent av världskultureren!