Ungdomsmottagningens budskap till unga är "sex är härligt, det mår man bra av", enligt en artikel i Corren 24/8. På ungdomsmottagningen bejakar man "rätt till, och lust för sex."
Vi vill gärna komplettera detta budskap.
Tidens tecken, enligt artikeln, är att ha oskyddat sex och flera partner samt "intimkompisar"- en kamrat man har sex med. Ungdomstiden är visserligen en prövotid, men kan vi vuxna bidra också med en annan syn genom att göra vår röst hörd - vill vi gärna göra detta.
Man ska vara rädda om varandra, enligt ungdomsmottagningen, men gäller det bara att skydda sig själv och varandra mot könssjukdomar?
Att använda kondom låter som ett mantra för välbefinnande - men var finns själens behov?
Hur mår ungdomarna egentligen av att "knulla runt". Finns det några gedigna undersökningar om detta?
Var finns psykologerna i detta ämne, när vi vet att många ungdomar i dag mår väldigt dåligt - trots ert budskap om "att sex är härligt och det mår man bra av."
Naturligtvis finns det mycket att må dåligt av, men kan ni på ungdomsmottagningen tala om vad man säger till sin dotter/son som har hjärtesorg, då pojk/flickvännen även ligger med ens kompis?
Kan ert budskap också bidra till att många ungdomar, som inte önskar sex vid första kontakten, känner sig trängda?
Talar ni bara om att skydda sig med kondomer - vilket naturligtvis är bra - eller talar ni också om att trohet och återhållsamhet kan vara bra för den mentala hälsans skull? Eller är de värderingarna helt ute i dag? Kommer man aldrig i kontakt med de begreppen när man är ung - hur kommer då vuxenlivet att se ut?
Enligt artikeln tycker ni att "föräldrar ska tala om sex med sina ungdomar, men inte på det personliga planet, men om vikten av att vara rädd om sig och skydda sig."
Ta inte ifrån oss föräldrar rätten att vara personliga (dock inte privata) och ha djupare samtal om kärlek och sex för att även bevara en mental hälsa.