Politikers och makthavares uttalande och beslut skrämmer mig. Man säger ”har vi råd” när det gäller att ställa om till ett mera riktigt sätt att leva så att vi kan klara klimatmålen. Ha råd?
Det handlar tydligen hela tiden om att makthavare och rika inte skall förlora på en omställning. Att de inte tänker på sina egna barn eller andras vet vi redan. Det är viktigare att se till den egna välfärden än att rädda människor. De är beredda att offra ett par generationer istället för att inse att vi har kunskap, material och möjlighet att göra något. Man löser kriser med våld och låter människor dö, framför allt i tredje världen. Man låter föräldrar och barn dö på haven och i krigen och slår sig för bröstet och pratar högt om att man jobbar för fred.
Jag skäms över att vara svensk och höra förljugna politiker och makthavare tala om kostnader. Inte om mänskligt lidande. Man håller krampaktigt fast vid en ekonomi som raserar världen och uttömmer resurserna.
Om vi skall rädda världen, inte bara vår egen, så bör vi lyssna på alla dem som protesterar mot vansinnet. Barnen som har vett att protestera mot skövling och vansinne, rädda föräldrar och den samlade expertisen som varnat länge nog.
Har världen råd att låta förnekarna, de rika och storföretagen som inte bryr sig om annat än att samla rikedomar på hög få så stort inflytande? De raserar en hel värld bara för att få vara rika och konsumera ihjäl sig. Jag har ännu inte hört, än mindre sett, någon rik som gör en verklig insats för miljön och de fattigas rätt till välfärd. Man skor sig med skattemedel som löntagarna arbetat ihop. Förser sig med lukrativa pensionsvillkor, bonusar och avgångsvederlag.
Vi som är emot detta vansinne kan bara hoppas på våra barn och att de tar över så att såväl det egna landet som världen i stort kan återhämta sig och bli beboelig igen utan krig och utrotning. Gubbarna och kärringarna som styr nu har spelat ut sin roll som räddare.