Fredspriset till Europeiska unionen och Nobelpriset i litteratur till regimvänlig författare i Kina, det får undertecknad att undra vad det är som mer ligger bakom dessa utnämningar.
"Under 60 år har EU bidragit till fred och demokrati" sade den norska Nobelkommitténs ordförande Thorbjörn Jagland. Inte ett ord om att EU:s gemensamma valuta bidragit till arbetslöshet, orättvisor och därmed ökad social oro i hela Europa. Krig råder nu inte mellan länder utan mellan fattiga som blivit fattigare och rika som berikat sig på EU:s politik. Bankerna tog vinsten och folket fick förlusterna. Avståndet är bråddjupt mellan dessa skyddade, överbetalda politiker och deras underbetalda väljare, som utan skydd får stå för fiolerna. Förmodligen blir det trängsel vid överlämnandet, när EU:s alla potentater önskar vara prismottagare.
Nobelpriset i litteratur år 2012 tilldelas den regimvänlige författaren Mo Yan i Kina "som med hallucinatorisk realism förenar saga, historia och samtid" sade Akademiens ständiga sekreterare Peter Englund och regimen i Kina jublade. Andra författare och konstnärer som tvingats i exil kallade däremot priset för "ett skämt", " och "den största skandalen i Nobelkommitténs historia". Denna gång blir det inget förbud för utresa som drabbade fredspristagaren Liu Xiaobo 2010.
Kanske ville Svenska Akademien denna gång mer behaga än förarga kommunistregimen och lite norskt EU-behag kanske inte är helt fel för landet som står utanför unionen och dess gemensamma valuta?