I Mjölbys kommunhus sitter politiker och tjänstemän som bestämmer och detaljstyr över gymnasieskolans pedagogiska metoder. De fattar beslut om elevers och lärares vardag utan att samtala med lärare eller elever. I de tidigare fall när kommunen har detaljstyrt skolan har skolans utveckling hämmats. Lärare har inte haft möjligheten att bestämma över sin egen lektionstid, och inte heller möjligheten att förbättra sina tillvägagångssätt för elevers lärande.
Hur kan då en kommunpolitiker som sitter vid ett skrivbord hela dagarna veta hur en klass fungerar och hur den lär sig bäst?
Som vi alla vet finns ingen exakt förklaring till hur en 17-åring fungerar och lär, utan det är en bedömning som lärare och skolan får göra för att ge den enskilda personen de bästa förutsättningar som kan ges. Hur ska då några politiker kunna fatta de besluten åt lärarna när de inte ens är i klassrummet? Om alla var lika så skulle det inte varit en omöjlighet att en grupp politiker och tjänstemän kunde detaljstyra skolan. Men nu är det så att alla är unika och olika. I en klass med 27 olika individer kan man inte bara generalisera dem rakt av eftersom varje enskild person har olika inlärningsprocesser och därför kan de inte behandlas som någon generell grupp.
Vem bär då ansvaret och vem styr skolan?
Det är läroplanerna tillsammans med skollagen som lägger ramarna för undervisningen men utan att tala om vilket tillvägagångssätt som skall användas. Även om läroplanerna redan detaljstyr en del så har Mjölby kommun gått för långt när de har velat detaljstyra om schemaupplägg och därmed generaliserar en hel grupp. Det är en detaljstyrning som får konsekvenser, som att lärare inte kan bestämma över sin lektion så att deras elever lär sig så mycket som möjligt.
Det är skolan som ska lägga upp sin undervisningen och bestämma vilka tillvägagångssätt som är de bästa för skolan. Detta står bestämt i Skolverkets regler.