Corren 11 juni belyste problem som möter barn i en skola i ett nytt land med ett främmande språk. Jag mötte samma situation när jag undervisade i matematik och NO på högstadiet. Som hjälp gjorde jag i ordning stenciler med ordlistor på svenska över ord som de skulle möta i ett nytt arbetsområde.
Metoden var enkel. Jag ögnade igenom texten, gjorde ett urval och orden skrevs i en enda lång spalt. Min fru, lärare i svenska som andra språk, påpekade att eleverna har svårt att avgöra om ett substantiv är den eller det i bestämd form, så de fick formen ljud- et, bränsle- t, kork –en, eller ficklampa– n. Alla ord skrevs i en enda lång lista, ordnades alfabetiskt och kopierades i en trespaltig tabell. Eleverna skaffade sig förförståelse genom lexikon och hemspråkslärare.
Resultat blev att även elever med svenska som modersmål vill ha listorna. I ett läge då tiden för lektionsförberedelser har krympt är det kanske på sin plats att poängtera att rationaliseringsvinster kan göras genom att lärare samarbetar och delar med sig.