Svensk exportindustri behöver inte bara tekniskt kunnig arbetskraft, utan också betydligt bättre språkkunskaper än vad dagens skola ger. Länge har såväl pedagogiska som politiska ledare hävdat att "det räcker med engelska". Den åsikten är dubbelfel: dels handikappar den det uppväxande släktet, dels hindrar den utvecklingen av svensk industri.
Engelska är naturligtvis i särställning och borde starta redan i förskolan, lämpligen i fyraårsåldern, samtidigt med eventuellt hemspråk. Ett andra främmande språk borde starta i åk 1 eller 2 och fortsätta under hela grundskolan.
Orientering om nordiska språk borde ges under mellanstadiet.
I alla gymnasielinjer borde engelska plus ytterligare minst ett annat europeiskt språk vara obligatoriska, med möjlighet att välja till ett tredje främmande språk och/eller hemspråk.
Kunskapen är oändlig och skolan får inte begränsa kunnandet, vare sig i språk eller i andra ämnen. Detta måste avspegla sig i betygssystemet. Arbetsgivare som söker en person som kan föra ett obehindrat säljsamtal på till exempel tyska ska kunna se det i betyget.
Att kunna många språk ger inte bara tillgång till ett rikt mått av kultur. Det skärper också tankeförmågan och kreativiteten, inte minst vad gäller tekniska innovationer.
Det gynnar svensk industri. Teknik och språk få inte vara antingen/eller utan både/och.