Kan Nobelkommittén skilja politik från litteratur? 1966 utdelas Nobelpriset i litteratur till två judiska författare, syftet är att ära det hårt prövade och ännu mycket hotade judiska folket.
2018 inställs utdelningen av det prestigefyllda Nobelpriset i litteratur efter skandalerna kring Svenska Akademien. För att återupprätta sitt anseende har Akademien plockat in utomstående experter i Nobelkommittén.
Desto större förväntan när Nobelkommittén ska utse två Nobelpristagare. Det blir Olga Tokarczuk för 2018 och Peter Handke för 2019. Tillkännagivandet leder till ett ifrågasättande, på grund av den politiska laddningen i utnämningarna.
Nu riktas kritik mot Nobelkommittén, som försvarar sig med att den inte tar några politiska hänsyn vid utnämningarna. Enbart litterära kvaliteter räknas, säger Anders Olsson, ordförande i Nobelkommittén.
Den österrikiske pristagaren Peter Handkes rykte fläckas av stödet för Slobodan Milosevic, före detta serbiske president, som gjort sig skyldig till krigsförbrytelser under Balkankriget. Handke kritiseras även för sitt politiska ställningstagande i litterära texter och teaterpjäser. Undra på att han tycket att Nobelkommittén är modig som vågat välja en så kontroversiell författare.
Den polska författaren Olga Tokarczuk beskylls för att vara ”antipolsk”, för sin kritik av högernationalister. Polens nationalkonservativa regering har sett till att Tokarczuk inte finns med på den lista över kulturarbetare, som har rätt till statligt stöd för lansering utomlands. Tokarczuk äras inte bara för sina litterära kvaliteter utan även för sitt mod att kritisera den polska regimen.
Utnämningen av årets båda Nobelpristagare i litteratur visar väl att politik och litteratur hör ihop?
Claes Thulin