Blir mer och mer förundrad över hur vi agerar när det gäller nysvenskar. Det officiella ansiktet utåt är att vi behandlar nysvenskarna som andra svenskar. En del kommuner skryter med att mångfalden skall genomsyra den kommunala förvaltningen och det är ju bra - om det vore sanningen.
Det inofficiella ansiktet är i stället att ställa mycket höga krav på bland annat språket bland medarbetarna. En person som inte pratar perfekt svenska har oftas inte
en chans. Han eller hon blir kallad på anställningsintervju men där är det stopp. Skälet till att det inte blir något arbete är att personen i fråga har för liten erfarenhet enligt arbestgivarna. Trots att den sökande kan ha både godkänd universitetutbildning och kurser i svenska.
Frågan är om svenska folket tycker som regering och riksdag, att alla
skall behandlas lika? Eller tycker folket annorlunda?