Angående ”Flytta bygget och värna åkrarna”, Corren, 3/10.
Naturskyddsföreningen i Norrköping vill skydda stadsnära åkermark, om 40 hektar, i Klinga från att bebyggas med lagerlokaler. Kommunen vill alltså för all framtid, förstöra produktiv åkermark som oförstörd kan generera livsmedel till behövande människor generation efter generation i århundraden.
Åkermarken ska bebyggas med lagerlokaler som med dagens snabba utveckling sannolikt kanske inte behövs mer än under en 50-årsperiod.
Det är med stor förvåning man noterar att vuxna människor kan vara så kortsynta.
Nu finns det ju i våra dagar människor som hävdar att vår livsmedelsproduktion, vårt lantbruk, är miljöbelastande. Att så är fallet skall inte bestridas, men vad är alternativet? Det verkar som att dessa personer tror att maten alstras på våra livsmedelsaffärer.
Sanningen är den att maten istället måste produceras utomlands och transporteras hit. Det innebär att man får ungefär samma miljöbelastning utomlands som här vid produktionen av maten. Sen tillkommer den stora miljöbelastningen som transporten av maten hit för med sig.
Att förstöra vår produktiva åkermark och istället importera mat borde vara näst intill straffbart. Tar man dessutom i beaktande all åkermark som redan har förstörts, och all mark som förvarnas kan komma att bli förstörd på grund av klimatförändringar, kommer all produktiv åkermark behövas i framtiden för att förhindra världssvält. Det har talats om att redan i dag finns det omkring 820 miljoner människor som går hungriga.
På nytt vill jag påtala hur fel jag anser vår lagstiftning vara som anger att det kommunala självstyret gäller vid hanteringen av åkermarken. Livsmedelsförsörjningen, matfrågan, är inte bara av lokalt intresse utan av riksintresse och till och med av globalt intresse.
Sigvard Henriksson