Läste i ÖC onsdag 1 februari om ett par som valt en vegansk stil. Det är upp till var och en vad man vill äta tycker de flesta, men det tycker inte pappan i artikeln! Mamman verkar tycka detsamma, i alla fall protesterar hon inte utan ger sitt tysta medgivande? "Det skulle såklart vara en sorg, som om de blev rasister" säger pappan vid tanken på att hans/deras barn en dag skulle vilja äta kött. Som om de (barnen) blev rasister. Hur kan man ens tänka en sådan tanke om sina egna barn. Höjden av intolerans! Men själv ska pappan bli tolererad och bli bjuden på vegansk kost av sina köttätande vänner. Men jag antar att han inte själv accepterar deras livsstil och bjuder dem på kött när de kommer på besök? Om man själv vill bli accepterad måste man acceptera att alla andra människor inte tycker som man själv. Och framför allt, inte vara så kategorisk.
Är köttätare rasister?
Livstilsval. "Om man själv vill bli accepterad måste man acceptera att alla andra människor inte tycker som man själv" skriver "Köttätare och mamma till en vegetarian".
Foto: Kallestad, Gorm
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.