Svenskarna är världens friskaste folk, men har ”sjukt” hög sjukfrånvaro. Det bekräftas av att sjukfrånvaron ökar utan tecken på förändringar i folkhälsan. Alarmerande är den accelererande andelen psykiatriska diagnoser.
Det gamla industrisamhällets präglades av belastningsproblem med tunga, monotona jobb. Dagens ”industriella” tjänstesamhälle präglas av stor psykosocial belastning. Det avspeglar sig i sjukpenningtalet, som ökat från 10,3 dagar till 13,5 den senaste femårsperioden. Under samma tid har utgifterna för sjukpenningen ökat med 16 miljarder.
Nytt styrsystem, omorganisation, gränslöst arbete, ont om tid för barn och fritid ökar den psykiska belastningen. Stressen leder till störd sömn, trötthet och sjukdomskänsla. Trötthet är den viktigaste faktorn för hur vi känner oss.
I tjänstesamhällets offentliga sektor hörs frustrerade röster från stressade lärare, poliser och vårdpersonal. Förr hade dessa yrken hög grad av egenkontroll och frihet. Nu har kontrollen ökat liksom kraven på dokumentation av arbetet.
Styrningen har övergått från regelstyrning till målstyrning. Det innebär att det är viktigt att mäta om man uppnår målen. Höga krav och dålig kontroll ökar stressen. Produktiviteten ökar inte om man höjer kraven utan att ge de anställda inflytande över sitt arbete.
För att minska sjukfrånvaron och ge den enskilde löntagaren mer makt över sitt liv krävs en arbetstidsförkortning. En 35-timmars vecka genomförd under en femårsperiod ger mer fritid, ett jämställdare familjeliv och friskare löntagare.
Claes Thulin