Kommentar till ”Skällsordet 'pk'”, Mattias Nyberg, 24/7.
Undertecknad anser att det politiskt korrekta eller åsiktskorridoren är verklighet. Jag vet av erfarenhet att det i dagens media är mycket lättare att få något publicerat om det ligger rätt i åsiktskorridoren. Landets tidningsredaktörer verkar gilla innehållslösa floskler: det är synd om alla små och svaga i världen, vi kan inte förbjuda fattigdom, mångfald berikar, enfald förtvinar, allas lika värde etc.
Tyvärr råder inte lika stor fallenhet inom media att utgå från faktabaserat kunnande, statistik och andra tillgängliga källor. Inflation råder i förenklade reportage, där journalistens eget filter redan har bestämt vad läsaren ska tycka. I åsiktskorridoren eller i pk-rummet har etablerade opinionsbildare företräde: politiker, vänsterintellektuella, ledarskribenter, kultureliten och representanter för organisationer och föreningar. Det är en självutnämnd elit som har tolkningsföreträde och bestämmer vad vi andra ska tycka i svåra, komplicerade frågor som behöver belysas även från obekväma perspektiv.
Problemet med denna korridor är att vanligt förekommande uppfattningar förblir osynliga. Därför blir etablissemanget alltid lika chockat när SD bara ökar i opinionsundersökningar, trots deras inkorrekta åsikter. En slags maktutjämning finns dock på nätet, i de föraktade undervegetationssajter som bara får fler läsare till skillnad från den tryckta tidningen. Tänk om lösningen är tvärtom, att de politiskt korrekta skulle börja lyssna på andra i stället för bara på sig själva?
Harriet Larsson