För en tid sedan fanns en intervju i Corren under rubriken ”Betygen säger ingenting”. Eftersom påståendet inte är sant är det viktigt att någon hävdar motsatsen.
Docent Magnus Hultén som svarar för forskningsprojektet ”Elever på gränsen” har dragit långtgående slutsatser innan projektet är slutredovisat. Hans slutsatser bör därför tas med en nypa salt.
Nu rapporteras det ofta att elever i grundskolans senare årskurser inte kan läsa och har problem med mycket elementär matematik. Eleverna har fått sina första betyg efter höstterminen i åk 8 och det är tydligen först då bristerna upptäcktes.
Svenska pedagogikforskare forskar för 150 miljoner om året. Kunde de inte lagt någon miljon på att undersöka om det finns ett samband mellan tidiga betyg och goda kunskaper i läsning och räkning?
Syftet med betygen är att sortera eleverna inför kommande studier säger Magnus Hultén enligt intervjun. Det är att vara historielös! På folkskolans tid användes inte betygen för att göra ett urval. 1946 fick jag göra inträdesprov för att få plats i realskolan.
Jag lyssnade för en tid sedan i radions P1 till författaren Per Olov Enquist. Han berättade hur han älskade betygen B, B+, Ba-, Ba, Ba+ och så vidare och hur han tävlade med sig själv genom att försöka sätta personligt rekord termin efter termin.
Bo Södersten, ekonom och tidigare socialdemokratisk riksdagsman, anser att betygen är den fattiges och invandrarens bäste vän genom att en klassresa kan göras.
Det tråkigaste jag upplevt under min tid som lärare var när de positiva betygen B, Godkänd, och Ba, Med nöje godkänd och så vidare ersattes med den relativa betygsskalan med betygen 1 till 5.
Tidigare tillämpades i den gamla folkskolan en så kallad glidande betygsskala. Den innebar att läraren satte låga betyg de första skolåren och högre betyg efter hand. Detta motiverade eleverna! När de relativa betygen införts fick man oftast samma betyg år efter år vilket inte var särskilt uppmuntrande.