Svar på Anders Biraths debattinlägg 15/1 samt Johan Sievers artikel 17/1.
Linköpings biogassatsning är unik och en stor framgång. 60 procent av länets bussar drivs av biogas. Regionen har landets högsta macktäthet för biogas räknat per brukare och sist men inte minst så utgörs cirka 95 procent av den gas som säljs av ren biogas. Det handlar inte längre om huruvida biogas ”ska bli något”.
I Linköping och Östergötland är biogas redan i dag ett näst intill fossilfritt alternativ med konkurrenskraftiga priser och en viktig del i Tekniska verkens vision om att bli världens mest resurseffektiva region.
Anders Birath pekar i sitt inlägg på möjligheten att en naturgasledning liknande den i Skåne och på Västkusten skulle ge möjlighet att späda ut biogasen med billigare fossil naturgas.
Svensk Biogas och ägaren Tekniska verken har inga planer på att späda ut vår produkt med fossil naturgas. Den höga utspädningen av biogas med hjälp av billig fossil naturgas som sker i Skåne, på Västkusten och i Stockholmsregionen gör därför att vi jämför äpplen med päron.
Johan Sievers har i sin artikel i Corren den 17 januari frågor om prissättningen av biogas. När vi gör en prisjämförelse med den produkt Svensk Biogas erbjuder, som i det närmaste är 100 procent biogas, kan vi konstatera att trots en överlägsen miljöprodukt och stigande råvarupriser så har Svensk Biogas ändå lyckats hålla en prisbild som placerar oss i mitten i förhållande till landets övriga gasaktörer. Det är svårt att både erbjuda marknadens bästa miljöprodukt och samtidigt vara det billigaste alternativet.
Att bygga tankställen och bussdepåer för biogas är tyvärr dyrt. Svensk Biogas kan i dag inte som enda aktör på marknaden öppna nya biogasmackar i regionen. Det är en av anledningarna till den uteblivna etableringen vid till exempel Braskens bro i Linköping.
Vi bjuder därför gärna in andra samarbetspartner som tillsammans med oss vill etablera nya tankställen i regionen.