Det är mycket dyrt att bygga järnvägstunnlar. Tunneln genom Hallandsåsen har kostat cirka 1 miljard per kilometer och de planerade/projekterade järnvägstunnlarna under Stockholm och Göteborg beräknas kosta 2,5–3,5 miljarder per kilometer. Som jämförelse beräknas nya stambanor för höghastighetståg kosta cirka 135 miljoner per kilometer för dubbelspår ovan jord. Det är alltså ungefär 20 gånger dyrare per kilometer att bygga järnvägstunnlar och det blir naturligtvis ännu dyrare om man dessutom skall anlägga stationer under jord.
Att enligt nuvarande opinion lägga alla järnvägsspåren i tunnlar under Linköping och Norrköping skulle uppskattningsvis innebära mer än en fördubbling av kostnaderna för hela Ostlänken (Järna-Linköping).
Mitt förslag är därför att bygga Ostlänkens huvudlinje och en förbifart för godståg utanför de centrala delarna av städerna och att förgrena spåren så att bara de tåg som skall stanna leds in till stationslägen i centrum.
Till en mycket lägre kostnad får man då möjlighet att leda snabba fjärrtåg och tunga godståg förbi städerna. Man kan då lättare undvika den kraftiga bullerstörning som tåg med stort axeltryck eller hög hastighet ger och samtidigt får man mer konkurrenskraftiga restider för långväga resenärer.
Signaturen Erik S föreslog den 21/10 att ”Ny station är bästa lösningen” och jag håller fullständigt med om detta, men man bör då sikta på nya mindre centrala lägen för sådana knutpunkter. Om vi kombinerar den idén med ovanstående förslag skulle man kunna bygga nya resecentrum i till exempel Malmslätt och Åby. Nuvarande pendeltåg kan initialt utgöra matarlinje till dessa stationer. Framtida möjligheter blir direktresor utan byten genom hopkoppling och frånkoppling av fordonsenheter i höghastighetstågen eller genom snabba endestinationståg.