Svar på recension ”Predikande pretentiöst”, 14/7.
Första och enda frågan Christer Fällman ställde till oss var - vad har ni för utbildning? När vi inte gått Konstfack kunde vi på förhand förutspå hur recensionen skulle gestalta sig. I konstens värld finns regler som inte gäller någon annanstans förutom i just konstens värld. Enligt konstkritikerna, är det viktigare vad man har för skola i ryggen än vad man faktiskt gör och hur man gör det. Hoppas och tror att folket bedömer konsten efter vad de tycker om den och inte utifrån vilket fack man placerar oss som konstnärer i, för det är ju konsten som ska ses – inte konstnärerna och eventuella titlar. Gå gärna och se utställningen och bilda din egen uppfattning.
Enligt Fällman är vi ”predikande pretentiösa”. Vi är ambitiösa – inte pretentiösa. Ofta möts man av konstutställningar där verkens namn är ”Okänd resa”, ”Namnlös” och ”Utan titel” – var finns tanken om man inte kan ge sitt verk en titel? Var är ambitionen? Om man vill kan man se allt med negativa ögon vilket Fällman gjorde med vår utställning. När du, Fällman, målar oss i din gråskala och med din negativism tar du på dig ett ansvar för allmänheten och hur du vill att de ska uppfatta oss, du försöker kontrollera vad betraktaren ska tycka om oss – det säger mer om dig än om utställningen. Här hamnar konstkritiker i en extremt pretentiös roll. Vi vill vara tydliga och ja, vi har ett budskap, men det finns mycket utrymme i vår utställning för egna tankar och funderingar.
Vi har åkt 200 mil och lagt månader av arbete på den här utställningen, vi tar vårt ansvar. Vi gör vår konst för folket. Vi vill säga vårt hjärtas mening och försöka göra den här världen lite medmänskligare. Fällman säger på ett negativt sätt att det ”svävar en religiös anda” över utställningen. Fällman tolkar vår utställning som religiös. Religion är en stor del av livet för väldigt många människor och uppenbarligen även för honom själv.
Det mest förbryllande med recensionen är att Fällman ser våra verk som kitschiga. Vi är kända för vårt avskalade, enkla och rena formspråk.
Linda och Mattias Baudin
Konstnärer
Christer Fällman svarar.
Frågor om utbildning och dylikt hör alltid till Correns faktaruta. Det påverkar definitivt inte bedömningen av den konstnärliga kvaliteten och verkshöjden. ”Predikande pretentiöst” blev helhetsupplevelsen av utställningen. Budskapskonst är ofta mindre intressant och kitschigheten, menar jag, låg inte i formspråket utan i uttryckens atmosfär. Däremot är hantverksskickligheten bra.
En konstkritikers första uppdrag är att granska kritiskt. Ibland blir resultatet negativt, ibland positivt.
Christer Fällman
Konstkritiker