Ett ord på vägen – om den som är på den.
Den som vandrar in i ett land är invandrare. Om man sen vandrar vidare in i det det ena landet efter det andra, så har invandring blivit ett slags vana, hobby eller rent av profession; invandrare. I annat fall upphör man att vara invandrare så snart som invandringen har fullföljts. Möjligen skulle
man kunna beskriva sig som invandrad – men det låter lite tråkigt passivt och initiativlöst.
Invandrad…, av vem?
Andra generationens invandrare kan man inte vara, lika lite som andra generationens eunuck.
Väl?
Staffan Wirell