Signaturen "Skakad Linköpingsbo och förälder" skriver i sin insändare 16 september om sin oro kring gymnasieskolornas nollning. Skribenten tar upp problemen med pennalism, förnedring och alkohol som ofta rapporterats kring nollningarna. Dessa företeelser är självklart oacceptabla och viktiga att ta upp, men det är lika viktigt att förstå att det här inte är hela bilden.
Syftet med nollning ska vara att välkomna nya elever till skolan genom roliga aktiviteter som skapar sammanhållning inom klassen och årskursen, och det utan ovanstående problem. Skribenten har helt rätt i att detta inte har lyckats på vissa skolor. Just därför vill jag lyfta fram ett exempel på att det går att göra så mycket bättre.
På Berzeliusskolan är vi trettiotvå utsedda faddrar, som sedan sommarlovet, vissa dessförinnan, på olika sätt har jobbat för att förbereda nollningsperioden. Det har varit arbete i form av planering, men också mycket arbete för att stärka och rusta vår faddergrupp. Bland annat har vi med stöd av skolledningen jobbat med värderingsövningar. Allt detta för att kunna vara förebilder och tillsammans leda och ha ansvar för nollningen.
Jag tror att det är avgörande att skolledningen utöver att ge stöd och ta ansvar i planeringen är aktivt deltagande i nollningen, något som man lyckas mycket väl med på Berzan. Detta är också viktigt för att kunna föra vidare den goda traditionen till kommande årgångar.
Vi faddrar på Berzan har blivit ombedda att inte använda ordet ”nollning”, på grund av ordets laddning och det faktum att många kopplar ordet till de negativa företeelser som skribenten tar upp. Jag vill att vi genom ansvar och seriöst engagemang från såväl elever som skolledning återtar ordet och gör det till vårt. Låt oss förändra nollningen till en bra tradition – det hör hemma i vår tid!
Agnes Wide