Svar till Jakob Carlander, kultursidan 26/6.
Jag är varken biskop, domprost, präst, pastor eller en församlingsledare utan en vanlig enkel kristen utan behov av titlar.
Så länge vi finns här på jorden kommer det att finnas olika skeenden och människor som vi anser osunda och tveksamma och som vi kan ägna all vår tid till att ifrågasätta, fördöma och bekämpa. Ibland kan vi då tappa fokus från det absolut viktigaste, nämligen vårt eget liv. I sammanhanget kan jag ej låta bli att dela den dikt Dag Hammarskjöld skrev två månader före sin död 1961.
Giv oss ett rent sinne, att vi må se dig.
Ett ödmjukt sinne, att vi må höra dig.
Ett kärlekens sinne, att vi må tjäna dig.
Ett trons sinne, att vi må leva dig.
Under och helbrägdagörelser sker utan tvekan även i dag dels genom kroppsliga helanden men också att få höra: Jesus Kristus löser dig från dina synder i Faderns Sonens och den Heliga Andens namn.
Det är också i sakramenten som Gud förmedlar helande och sin frälsande kraft till människan.
Men det största undret är dock när en människa väljer att öppna sitt hjärta för Jesus Kristus och ta emot Guds eget liv. Dessa privata upplevelser av Guds nåd och kärlek är inte något som torgförs till allmänheten utan är något man bevarar i sitt hjärta tillsammans med familj och vänner.