Vid ett informationsmöte i Ryttargårdskyrkan nyligen angående tiggarnas situation och uppstarten av ett härbärge framkom att de medel som EU reserverat för att hjälpa romer och andra utsatta grupper i Europa (många miljarder kronor) inte används av regeringarna i deras hemländer. Det handlar om missunnsamhet, korruption och ovilja att bidra med 10 procent av landets egna pengar till detta utöver EU:s pengar, vilket EU-reglerna postulerar.
Innan den nuvarande ekonomiska situationen i Europa kunde romer finna arbete i andra länder som Grekland och Italien som daglönare och ännu längre tillbaka, innan kommunismens fall, hade de oftast möjlighet att arbeta i sina hemländer. Nu återstår bara att åka utomlands och tigga.
Jag anser att de av EU:s länder dit romer åker för att söka jobb men i avsaknad av jobb blir tvungna att tigga, att dessa länder borde kanalisera hjälp till tiggarna och det med hjälp av dessa EU-pengar som ligger oanvända. Men också med initiativ som pengainsamlingar inom dessa länder.
Ofta möts man av argumentet att då skulle vi översvämmas av tiggare, men det är ju lätt att göra sådana kyliga kalkyleringar när man inte själv behöver sitta och frysa på gatorna och tigga pengar. Men för att inte detta argument, det vill säga rädslan för att vi ska ”översvämmas” av tiggare, ska få styra oss, borde den humanitära hjälpen till tiggare kanaliseras av alla EU-länder i väntan på att deras hemländer tar sitt ansvar.
Men borde inte något land kunna ta initiativet? Hela Europa har en historisk skuld till romernas situation, genom hur de har behandlat detta folk genom historien.
Jag tycker att Sveriges Television skulle anordna en insamlingsgala för dessa immigranter som kommer till Sverige för att tigga, för att förändra folks attityder och göra något radikalt annorlunda än vad Sverige historiskt lyckats åstadkomma vad gäller behandlingen av romer. Denna hjälp kan sedan förmedlas vidare av hjälporganisationer som verkar i Sverige och i deras hemländer.
Det skulle också Sveriges folk må bra av.