För cirka 30 år sedan var en ”storflygplats” i Norsholm på agendan och debattens vågor gick höga.
Behovet av bättre, nära och snabba kommunikationer ut i världen var naturligtvis riktigt för utveckling av vår region.
Sverigeförhandlingen väcker liv igen i framtidens snabbare kommunikationer för vår region och för Sverige satt i ett Europaperspektiv.
Det som presenterats i Sverigeförhandlingen visar att Linköping eventuellt kommer att ”gå miste om” höghastighetståg (HT) 300–350 kilometer i timmen centralt. Förslaget är ett spår i närheten av E4:an. Jag menar att detta förslag kan visa sig vara en vinstlott för Linköping. När järnvägen växte fram på 1800-talet, drogs den alltid utanför stadscentra, så även i Linköping. 1863 var vi 6 500 invånare, 2015 152 966 i kommunen.
Utredningen landar i cirka 320 miljarder mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. HT alstrar en ökad bullernivå, samt att HT för Linköpings del gynnar mest södergående färder. Norr ut är vinsten marginell.
Mitt förslag blir: Verkligheten är cirka 2030–2050. Planera för en storflygplats och järnvägsstation för HT 3–4 mil söder Linköping på acceptabelt avstånd för hela Östra Götaland. Förlägg anslutning nära gamla stambanan för på- och avstigning för både HT- och stambaneresenärer. Kravet blir att flertalet HT-tåg ska stanna. Detta kräver mycket samarbete från våra politiker i Norrköping, Linköping, Jönköping för att planera för ett Östra Götaland för framtiden. En kraftigt förstärkt nav för tåg/flyg på nära håll överväger eventuella nackdelar.
Med ett sådant alternativ bäddar vi för en framtid med bättre, nära och snabba kommunikationer ut i världen i konkurrens med Stockholm, Göteborg och Malmö.
Jan-Bertil Widmark