Även fast flygtrafiken bidrar till stora utsläpp av koldioxid är inte flygbränsle beskattat. Svenskars utlandsresor har ökat mycket kraftigt de senaste 20 åren. Det är dags att införa passagerarskatt.
I en rapport från Naturvårdsverket presenteras skrämmande data. Antalet svenskar som flyger till utlandet har ökat med 150 procent och trenden pekar mot en fortsatt ökning. Att införa en avståndsbaserad passagerarskatt skulle kunna vara en effektiv lösning för att motverka denna trend.
Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Österrike har redan infört avståndsbaserad passagerarskatt. Genom en liknande beskattning för Sverige skulle utsläppen kunna minskas med 3–7 procent.
Införandet av en sådan passagerarskatt skulle innebära att kostnaden för en resa mellan Stockholm och London skulle öka med cirka 250 kronor och en resa mellan Stockholm och Bangkok med 2 030 kronor. Passagerarskatt skulle kunna leda till att personer väljer resor med kortare avstånd, en övergång till andra transportmedel eller färre långfärdssemestrar.
I svensk historia har det redan förekommit passagerarskatt på charterflyg 1978–1993. Då var skatten utformad med bestämda kostnader för olika geografiska områden och reseklasser. År 2006 beslutade den dåvarande regeringen att återinföra skatten, men i samband med regeringsskiftet efter valet togs den bort innan den hunnit träda i kraft.
Svenskars ökade flygvanor går att koppla till låga priser på flyg och ökande löner. Våra nya livsstilsmönster har öppnat upp portarna för mer resande. Vi är mer globaliserade än någonsin, vi har mer postmateriella värderingar. Detta har skapat en marknad för lågprisflyg. Priset på flygresor måste öka för att reglera utsläppen av koldioxid från flygbränslen.
En passagerarskatt skulle kunna ha en hämmande effekt på det snabbt ökande flygresandet. Vi uppmanar nu regeringen att följa vägen mot en hållbar utveckling och införa en passagerarskatt.
Fyra miljövetarstudenter vid Linköpings universitet