Gymnasievalet blir orättvist

Kollektivtrafik. Sämre bussförbindelser gör att gymnaseivalet blir orättvist för elever på landsbygden, menar skribenten.

Kollektivtrafik. Sämre bussförbindelser gör att gymnaseivalet blir orättvist för elever på landsbygden, menar skribenten.

Foto: Jeppe Gustafsson

Ordet fritt2018-02-01 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Är det rättvist att om man bor på landet så ska man inte kunna styra sitt gymnasieval fritt? När fler och fler busslinjer från landsbygden läggs ner så hindras studerande att kunna pendla in till staden för att studera. Man måste tänka över sitt gymnasieval efter hur man kan ta sig till olika skolor varje morgon. Vissa har inte ens en busshållplats med en busslinje tillgänglig på mindre än 5 kilometers håll. Är det hållbart? Varför får inte ungdomar som bor på landet samma möjligheter som dem som bor i staden?

Enligt Östgötatrafikens pressmeddelande den 11 maj 2016 om trafikförändringar i juni 2016 så kan man läsa om att busslinjer på landsbygden lagts ner för att biljettintäkterna ansågs vara otillräckliga och för få resenärer åkte med bussarna på landsbygden.

Det finns förklaringar till varför det är få som åker kollektivtrafik på landet. En av dem är att en enkelbiljett för en vuxen från Fornåsa till Linköping kostar 75 kronor och för en ungdom 50 kronor enligt Östgötatrafikens reseplanerare. Det priset är på tok för högt vem vill pendla till jobbet en dag för 150 kronor som vuxen. Den sträckan med bil är betydligt billigare så det är ju förståeligt att landsbygdsfolket väljer bilen istället för bussen. Skulle man sänka biljettpriserna skulle betydligt fler välja bussen, vilket är både bra för miljön och biljettintäkterna går ihop sig för Östgötatrafiken. Alltså med bättre biljettpriser skulle alla tjäna på det.

Skulle man även ha en bra fungerande kollektivtrafik på landsbygden så skulle fler möjligheter öka. Föräldrar skulle slippa att skjutsa sina barn till skolan eller till busshållplatser flera kilometer bort varje morgon. Fler skulle också välja att flytta och bo på landsbygden, vilket skulle få fler att åka kollektivt. Landsbygden skulle kunna växa sig större om man hade en fungerande kollektivtrafik.

Studerande och jobbande borde ha lika stora rättigheter till ett smidigt pendlande vare sig man bor på landet eller i staden. Det är inte rättvist att lägga ner landsbygdens busslinjer och försämra deras möjligheter bara för att de bor på landet. Skulle man vända på det och få alla att flytta in till staden så hade aldrig det fungerat, det finns inte plats för det. Det måste bo folk på landsbygden också.

Robin Andersson

Praktiska Gymnasiet Linköping

Svar från Östgötatrafiken

Robin Andersson tycker att det är för dyrt att pendla till gymnasiet och att detta i sin tur påverkar möjligheten att välja den gymnasieskola man vill. Exemplet som han räknat på är enkelbiljetter mellan Fornåsa och Linköping. Om Robin istället gjort sin beräkning på en 30-dagars biljett eller en årsbiljett skulle priset (från den 1 februari) vara 700 kronor för en 30-dagarsbiljett för ungdom för resor i hela länet och 6 300 kronor för motsvarande årsbiljett. Kostnaden för dagliga resor med en bil samma sträcka (värdeminskning, eventuella räntekostnader, skatt, försäkring, bränsle, slitage och p-avgift) är betydligt högre. Även om man bara räknar driftkostnaden för bilen för daglig körning motsvarande sträcka står sig kollektivtrafiken väl kostnadsmässigt.

Robin Andersson tar också upp utbudet av kollektivtrafik på landsbygden. Det han sätter fokus på är den inbyggda målkonflikten mellan att koncentrera utbudet där det bor många människor, och där kollektivtrafiken kan utgöra ett reellt alternativ till bilen för många, och behovet av kollektivtrafik även i glest befolkade delar av länet. Med begränsade resurser, i en verksamhet som till 60 procent finansieras med skattemedel, måste dessa två delar hela tiden balanseras mot varandra. Oavsett hur man fördelar resurserna kommer dock kollektivtrafiken aldrig att kunna lösa alla människors alla resebehov. Något sådant mål finns heller inte med kollektivtrafiken.

Ur miljösynpunkt är det inte heller så att mer kollektivtrafik på landsbygden alltid är bättre, utan det är framför allt nivån på service på landsbygden som är knäckfrågan. Arbets- och studiependlande kollektivtrafikresenärer på landsbygden kan behöva ta sig en bit till närmaste hållplats med hjälp av ett annat färdmedel. Som komplement finns Närtrafiken under delar av dygnets timmar. Närtrafik är en service för boende i och besökare till områden som inte har vanlig linjetrafik. Den kan beställas till och från alla adresser som har mer än 2 kilometer till närmaste hållplats.

Sofia Malander

vd Östgötatrafiken