Många röster höjs med jämna mellanrum för att tävlande i datorspel och tv-spel (ofta kallat för s.k. "e-sport") bör räknas som en riktig idrott.
"E-sport" tycks få alltmer plats. Nyligen fick spelaren HeatoN utrymme på debattsidan i en rikstäckande gratistidning, och Emil ”HeatoN” Christensen är en deltagare i SVT:s program "Mästarnas mästare".
Nyligen har även Coca-Cola valt att lyfta e-sport som en del av sin kampanj "Taste the feeling". Dock behöver inte samhället vänta på ett eventuellt uppslutande från Riksidrottsförbundet för att stötta spelare som tävlar och tränar professionellt i sina spel. Redan idag kan ju spelföreningar, liksom andra föreningar som håller på med annat än idrott (till exempel kultur), få stöd av samhället. Så varför är det tävlingsinriktade datorspelandet så angeläget om att få bli en del av RF?
Antagligen för att få ytterligare stöd, stöd som är vikt och exklusivt för just idrottsföreningar.
Om så är fallet så kan man undra varför just idrottsföreningar förtjänar positiv särbehandling jämfört med andra slags ideella föreningar.
Antagligen för att idrotten anses föra med sig goda träningsvanor och är positivt för folkhälsan, samt att idrotten står för sunda, goda värderingar.
Samma sak kan tyvärr inte sägas om tävlingsinriktat datorspelande och tv-spelande. Det kan förvisso vara roligt, men även ibland asocialt (spelen bygger visserligen inte sällan på samarbete och kommunikation, men alla sitter ju oftast och stirrar på sin egen skärm och pratar med varandra genom headset - inte särskilt socialt jämfört med typiska sociala aktiviteter i samhället) och ohälsosamt sett till fysisk hälsa. Datorspel medför mycket stillasittande. Problem med ögon, nacke och så kallat musarm kan också bli följderna av många timmars dagligt spelande. Dessutom kan det eventuellt finnas en risk för att vissa blir avtrubbade av att se en massa våld utspela sig på skärmen, under så stor upprepning. Alla spel bygger dock inte på våld, bör tilläggas.
Av dessa anledningar finns det verkligen fog för att fråga sig om tävlingsinriktat datorspelande är lika nyttigt, bra för folkhälsan och positivt utvecklande för individen som många av de idrotter som finns med i RF. Jag tror absolut inte det, och det skriver jag i egenskap av både mångårig spelare och motionsidrottare.
En rimlig följdfråga blir också huruvida tävlingsinriktat datorspelande förtjänar samma stöd från samhället som socialt utvecklande, aktiverande, konditionsmässiga idrotter som innebandy, simning, friidrott, lacrosse eller skidåkning. Oavsett om det tävlingsinriktade spelande kan ses som en sport eller ej.
Samma ifrågasättande kan förstås även göras kring mindre ansträngande idrotter som schack eller dart. Kanske bör varje idrotts stöd bedömas individuellt utifrån idrottens specifika egenskaper.