Veckorna före jul gav Corren i ett antal ledare och kåserier sin syn på julen som en helg där gemenskapen mellan människor, särskilt inom familjen, står i centrum. Julens budskap handlar om det som världen behöver mer av såsom fred och frid, kärlek och omsorg, stod det.
Det är ett annat ärende än det som den kristna kyrkan – i alla fall genom historien och ut över världen – firar på julen, är glad för och förkunnar. Corren har – i sällskap med många andra – ersatt firandet av att Gud blev människa med ett moraliskt budskap, där människan är utgångspunkt och centrum och där den upplysta människans vilja att leva i fred och förmåga att bygga samhälle och värld lyfts fram.
På julafton publicerade Corren en artikel om två böcker om Jesus med det gemensamma temat att Jesus egentligen var en helt vanlig människa och att det mesta som kristen tro – i sin klassiska, historiska och världsvida form – säger om Jesus är påhitt. Böckerna passar som hand i handske i den rådande samhällskulturen och tilltalar såväl de politiska makthavarna som opinionsbildarna. Inte så att invändningar mot Bibeln och kristen tro är några nyheter, tvärtom; så här har det sagts förr. Ty kristen tro blir lättare att handskas med om den säger det som stryker medhårs, är hanterbart och går att styra med politiska eller andra maktmedel.
Upplysningsvis är merparten av den seriösa religionsvetenskapliga forskningen av en annan åsikt om Jesu tid på jorden, hans egna avsikter och syn på sig själv än de refererade böckerna. De må passa somliga, men blir inte vetenskapliga bara för det.
Corren talar i juletid gärna om frid och kärlek. Själv firar jag något annat.
Niklas Adell
präst