På ledarsidan 29 februari illustreras kvinnors inmarsch på toppjobb av en rad damben i högklackat.
Man kan även se bilden som illustration av en fångenskap som – ofattbart nog – omhuldas av offren själva.
För ganska många decennier sedan blev en ledig (jag sa inte ful!) klädsel för kvinnor frigörelse från ett utseendemässigt förtryck.
Höga klackar, djupa urringningar, korta kjolar och diverse annan utstyrsel gör det omöjligt att röra sig på ett sätt som borde, tycker man, vara en önskan hos alla.
Bland annan konstig underhållning i tv finns ett program där två brittiska kvinnor stajlar om krakar världen runt. Det slutar alltid på samma sätt: kvinnorna stoppas in i alltför tajta och små kläder. Dessutom tvingas de vackla fram på skyhöga klackar på en ”catwalk”. Resultatet ser beklämmande ut. Under en förnedrande procedur betonar de två ”experterna” hur ”sexig” kvinnan ifråga blir. Sexighet är den främsta kvalitén som ska fram, i detta program anses den till och med dämpa sjukdom, sorg och andra svårigheter. Jag häpnar över de deltagande kvinnornas eftergivenhet, flathet och osäkra hållning.
Efter många decennier av jämlikhetsarbete har kvinnor faktiskt uppnått större frihet än tidigare generationer, möjligheten att ”välja sitt liv”, som det brukar heta, är större än någonsin.
Och så här blir det alltså. Grattis tjejer till jämlikheten, högre lön, ont i fötterna och vansinniga utseendekomplex! Gamla tiders korsetter och snörda fötter känns inte som så mycket att gaffla om egentligen.
En idiot vet också vilka signaler högklackat, kortkorta kjolar, smink och urringat sänder ut. Men gud nåde den man som behandlar dessa dekorativa stycken som sexobjekt. Och gud nåde honom också om han inte tycker att de är ”sexiga” nog.
Hjälp oss, milde herre! Och det är egentligen ingen herre jag vänder mig till, utan kvinnor i alla åldrar: skärp er!
Gammal, glad och fri