Vem vill läsa om mord i Linköping? stod det i en insändare nyligen. Den åtföljdes senare av ett svar med rubriken "Vill du inte läsa så gör inte det.”
Att det finns författare som skriver deckare om mord och elände beror på att det ger bra klirr i kassan. För pengar kan folk göra i stort sett vad som helst, det har vi sett många bevis på.
Det är mer förbryllande att det finns människor som köper dessa utgåvor och läser om eländet? Vilka värderingar har dessa personer om upplevelser och nöjen?
Det första vi matas med på en gryende dags nyhetssändningar och dagstidningar är mord, tragedier, sorg och elände. Ser inte de som läser deckare dessa nyheter? Och hur avkopplande kan det vara att ”gotta ner sig” i påhittade mord och elände efter en, kanske kämpig, dag på jobbet? För mig är det helt ofattbart.
Men så länge det finns de som tycker om mord, tragedier och elände kommer författarna att skriva deckare och dra in pengar.
Varför kan inte både deckarförfattare och de som älskar att läsa om eländet gå samman och försöka lösa alla ouppklarade mord? Arbetslösa kommer de heller aldrig att bli. Det kommer ständigt stoff till nya uppdrag!
Var rädda om varandra