Svar på ”Skippa luciafirandet – för barnens skull” sign Förskolepedagog, 17/11.
Beskrivningen av vad vi gör i förskolan i texten håller jag med om i det mesta. Men hos oss har vi aldrig upplevt luciafirandet som något stressande och ångestfullt hos barnen. Det beror inte på att vi inte ser firandet ur barnens perspektiv, för det gör vi.
Vi har roligt när vi tränar in sångerna, övar att gå tåget gör vi en kanske två gånger och det har inte varit någon oro inför det. Något kaos har vi inte upplevt.
Men kan det vara så att om man som pedagog förväntar sig kaos, stress och oro så överför man dessa känslor på barnen?
Barnen är 1–5 år, vi pedagoger går med i tåget och vi är också delaktiga i uppträdandet. Om något barn hellre vill betrakta i stället för att medverka så får de självklart göra det. Det ligger inga prestationskrav på någon.
Vill man inte klä på sig några lucia-, tomte- eller pepparkakskläder så får man naturligtvis medverka ändå om man vill.
Vi ser allt som en trevlig stund med möjlighet för våra familjer att samlas hos oss för att uppleva en fin tradition. Vill med denna insändare belysa detta ur ett annat perspektiv. Så här fungerar det i alla fall på vår förskola.
Också förskolepedagog