Lokala följetongen Ingeborgs bageri är ett intressant exempel i hur långt borgerliga politiker och opinionsbildare kan kliva av från den svenska modellen utan att bli ifrågasatta. Vanligtvis heter det att arbetsmarknadens parter ska göra upp konflikter på egen hand och att det avtalade lönemärket ska gälla. När Livs värnar sina medlemmars intressen genom att motverka lönedumpning blir tonen en annan.
Borgerliga politiker gör något som hade varit otänkbart medan den svenska modellen fungerade. Man lägger sig i en arbetsmarknadskonflikt där det är tydligt att arbetsgivarsidan har agerat felaktigt. Dras argumentet att låg lönsamhet för företaget ska vara skäl att frångå avtalen till sin spets hamnar vi i en nedåtgående spiral där allt lägre löner accepteras.
Konsekvensen av detta blir en situation liknande den amerikanska där man måste lagstifta om minimilöner för att hålla löner över existensminimum. Vi menar att det är viktigt att fackförbunden och löntagare står upp för de större ekonomiska perspektiven. I en situation där arbetsgivare får komma runt både lönesättning och anställningstrygghet börjar vi närma oss situationen i landet innan folkhem och välfärdsstat.
När media ensidigt tar parti för arbetsgivarsidan genom att tala om fackliga maffiametoder och ge oproportionerligt utrymme till en av sidorna förskjuts också debattklimatet. Detta trots det mycket starka stöd kollektivavtalen har hos befolkningen.
Därför är det viktigt att från fackförbundens sida aktivt delta i diskussionen om vilket samhälle vi vill ha, och hur man ska nå dit.
Vill man inte bli omsprungna på obestämd tid är det dags för fackligt aktiva att ta ett större ansvar för att stimulera gräsrotsdebatt om fördelning och framtid. Första steget är att stå fast vid att lönedumpning inte leder till ökad välfärd.
Olle Borg
Axel Gruvaeus
Tankesmedjan Brunnen