Sverige är det land i världen, som relativt sett ger mest bistånd. FN har rekommenderat i-länderna att ge minst 0,7 procent av sin BNI (bruttonationalinkomst) i bistånd. Sverige ger drygt 1 procent. Luxemburg och Norge kommer på plats 2 respektive 3. Den industriella giganten Tyskland ger 0,4 procent. Sverige ger bland annat bistånd till en av världens grymmaste diktaturer, Nordkorea.
Sverige satsar ungefär 1 procent av sin BNP på försvaret. För 25 år sedan låg försvarsbudgeten på 3 procent av BNP. De ovan nämnda BNI och BNP är relativt jämnstora begrepp. Förre ÖB Sverker Göransson sade förra året, att med nuvarande försvarsbudget kan en begränsad del av Sverige försvaras i högst en vecka.
När vår nye ÖB Micael Bydén nyligen höll tal på Folk och Försvars konferens i Sälen, varnade han för konflikter i vårt närområde. Östersjön utgör en friktionsyta mellan Ryssland och väst. Han framförde, att Ryssland visat upp förmågan att slå till snabbt.
Inför förra årets försvarsbeslut ansåg försvarsmakten, att för att kunna fullfölja beslutet, som gäller perioden 2016 till 2020 behövdes det 17,5 miljarder i tillskott, men det blev bara 10,2 miljarder.
Rysslands nuvarande geografiska gränser motsvarar inte vad Putin anser vara de önskvärda strategiska gränserna. Landet har tillgång till Östersjön bara via enklaven Kaliningrad och ambitionerna är säkert större. De tre baltiska staterna tillhörde förr det gamla Sovjet och förmodligen skulle Putin åter minst vilja ha gräns vid Östersjön. För att kunna ockupera de tre Natoländerna måste Ryssland förhindra Natos försvar och då är det sannolikt strategiskt viktigt att behärska Gotland och Bornholm.
Gotland hade för 25 år sedan inte mindre än tre regementen. För närvarande har Gotland inget militärt förband och därför är det värdefullt, att regeringen från 2018 önskar bygga upp ett försvar av Gotland, även om ambitionerna är blygsamma. Kostnaden för det planerade försvaret av Gotland är ungefär lika med kostnaden för vårt militära engagemang i afrikanska Mali.
Ingvar Fogstam