Svar på ”Militärt minnesmärke väcker löje”, 5/2.
P O Olssons insändare andas avsky för att generaler uppmärksammas och okunskap om hur manskap hålls i minne och helgd. Bäste P O Olsson – gör en vandring genom Regementsparken från ”Ostarna” intill Soldattorpet och Ankdammen via minnesstenarna i änden av allén, passera Grenadjärvallen och stanna mellan Grenadjärgården och Garnisonsmuseet. Då står du vid Korumplatsen. I fonden mot den branta berghällen ser du där den stora stenplattan med namnen på alla de livgrenadjärer, som stupade i minolyckan 1944 i Kalix Försvarsområde.
På Linköpings kyrkogård vårdas dessutom en gravplats med sten, prydd med livgrenadjärernas granater, men den är inte ägnad meniga från andra världskriget. Där vilar några av Kunglig Livgrenadjärregementets chefer – de har också sin plats i svensk historia, liksom alla meniga och generaler, som förstod varför de uppoffrande stod upp för Sveriges försvar. P O Olsson och andra kan gott vandra vidare bland alla minnesstenarna och lära mer av dessa. Det behövs i Putinska tider:
1. Minnessten vid infarten till Livgrenadjärregementet i Linköping.
2. Minnessten i Regementsallén: ”Banérstenen”.
3. Minnessten i Regementsallén över Östgöta Ryttare och dess efterföljare.
4. Minnessten på Korumplatsen över stupade i andra världskriget.
5. Minnessten på Vallafältet: ”Generalsstenen” Rudenschöld.
6. Västra ”Ögonstenen” vid museiutfarten mot övningsfältet.
7. Östra ”Ögonstenen” vid stallbacksutfarten mot övningsfältet.
För övrigt anser jag att Garnisonsmuseet inte skall flyttas till Gamla Linköping.
Dess plats bör vara den nuvarande i södra änden av Grenadjärparken. Där blir det både bättre och billigare med en lösning med adekvat belyst skyltning, en avsevärt bättre tillfart och framför allt genom att Linköpings kommun övertar det ekonomiska ansvaret för museets personal, fortsatt militärforskning, visning av museum, soldattorp, minnesstenar och undervisning om det svenska försvar, som en gång var och som de äldste av oss minns – det som inte längre finns, men som borde varit kvar.