Chefredaktören för en så ansedd tidning som Östgöta Correspondenten förutses, liksom tidigare redaktionella artiklar i tidningen, att hålla sig till fakta och inte förleda sina läsare, allmänhet och kommunala politiker i Linköping, till felaktiga slutsatser om förhållanden i våra koloniföreningar.
Följande gäller för koloniområdena Emmalund och Ådala:
Koloniområdena är tillgängliga för alla och välkomnar allmänheten för bad och avkoppling på fritidsområdena samt till alla säsongens danskvällar, men – med vissa undantag:
Områdena är stängda nattetid klockan 20–08 under sommarhalvåret med hänsyn till att många ensamma äldre och något bräckliga personer, som övernattar i sina stugor, inte skall vara oroliga eller utsättas för störande potentiella obehagligheter. Det handlar om personlig säkerhet för äldre medlemmar.
Områdena är stängda under vinterhalvåret, för att skydda medlemmarnas privata fastigheter och egendom.
Dessa undantag är inte orimliga i dagens samhälle och har säkert stor förståelse hos allmänheten.
Thure Svensson
Emmalund
Anna Lindberg svarar:
Det är intressant att flera representanter för kolonisterna vid Stångån har hört av sig gällande min text i lördagens Corren. Det är tydligt att detta verkligen är en konflikt mellan olika intressen. I min text tar jag inte ställning till vad som är rätt och fel, stycket avslutas med ett frågetecken. Kolonister som Thure Svensson menar att de nuvarande restriktionerna för övriga medborgare, då området är stängt nattetid och på vinterhalvåret, är rimliga. Det är just detta som är själva tvistefrågan. Är det rimligt? Ur vems perspektiv? Och om det hindrar kommunen från att dra cykelväg genom området, något som definitivt skulle öka tillgängligheten, vem avgör om det är rimligt? Min poäng handlar om att tillgängligheten till Stångån i dag faktiskt är begränsad för allmänheten, och det gäller inte bara koloniområdena. Det är en fråga där olika intressen står mot varandra.
Anna Lindberg
chefredaktör