Svar på ”Lyssna på landsbygden”, Claes Brandén, 16/2.
Under senaste veckan har diskussionen om Stångådalsbanan kommit igång igen. Låt mig få förklara min inställning. För att göra förändringar i infrastruktur krävs att Trafikverket, som är den statliga myndigheten för området, gör en åtgärdsvalstudie – vilket de nu har gjort. I denna skissas på olika scenarior för hur stråken Västervik–Linköping samt Linköping–Kalmar kan utvecklas.
Man har tittat på olika möjligheter, inte bara järnvägsalternativet. I åtgärdsvalstudien framkom att kostnaden för att rusta upp järnvägen skulle uppgå till någonstans mellan 4 miljarder och 14 miljarder kronor. För mig blir det då helt tydligt att en sådan upprustning inte kan ske utan ett statligt ansvar. Skulle vi från Region Östergötland och Kalmar län använda våra medel från länstransportplanen till detta skulle det innebära att det inte finns en endaste krona till att bygga gång- och cykelvägar eller förbifarter till exempel vid Söderköping (E22), Finspång (Rv51) eller Kisa (Rv34). Det skulle heller inte finnas pengar till att bygga omstigningspunkter för kollektivtrafiken eller förbättringar vad gäller tillgängligheten för funktionshindrade i kollektivtrafiken runt om i Östergötland förrän cirka år 2070–2080. Det är inte hållbart.
Vad gäller vårt yttrande från Trafik- och samhällsplaneringsnämnden i mars 2016 till Trafikverket, angående Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018–2029 så innehöll det våra prioriteringar. Dessa togs i full politisk enighet från höger till vänster. Vi har för Östergötlands del prioriterat Ostlänken, Dubbelspåret Motala–Hallsberg, E22 förbi Söderköping samt ny väg- och järnvägsanslutning till Norrköpings hamn. En som jag tycker rimlig prioritering av alldeles för små resurser. Vad gäller Ostlänken så vet väl de flesta att vi har på tok för lite spår i den riktningen. Och med vår ökningstakt i resandet på pendeln så ökar kapacitetsproblemen år för år. Det senaste året ökade resandet med 300 000 resenärer på Östgötapendeln. Vi måste se till Östergötlands bästa men jag har givetvis full förståelse för Kalmars prioritering av Stångådalsbanan som för dem utgör pulsådern i deras interregionala trafik.
Göran Gunnarsson (C)
ordförande Trafik- och samhällsplaneringsnämnden