I Corren den 28/10 gick det läsa att ordförande i social- och utbildningsnämnden (SUN) i Ödeshög tyckte att det ”kändes lite obehagligt”, när föräldrar och andra engagerade kommuninvånare luftade sitt missnöje över SUN:s hantering av Boets skola. ”De hugger på fel sätt”, menade ordförande. Det obehag han själv – som vald och betald politiker – vållat barn, föräldrar och personal i Boet skola förefaller han däremot ta lätt på.
Det är väl belagt i forskningen att det uppstår stress vid förändring. Barnen vid Boets skola står nu inför en rad förändringar: nya skolskjuts, tider, rutter och medresenärer; nytt klassrum, skolgård och matsal; nya läromedel, lärare och klasskamrater. Dessa förändringar har föregåtts av endast tre timmars inskolning.
Därtill har den politiska beslutsgången varit lika kort som oklar: vad är det egentligen för beslut som tagits? Att hantera ”flytten” eller den ”tillfälliga lösningen” på det sätt som SUN och skolledning i Ödeshög har gjort trotsar alla beskrivningar. Ärendet är sällsynt illa skött.
Det är också någon av en ironi att det officiella skälet till att Boets skola stängs är att det ”inte är möjligt att garantera den pedagogiska kvalitén.” Förutom att det är svårt att veta vad det uttalandet betyder i praktiken så väcker det frågan hur skolledningen ser på skollagen och läroplanen. I vilken bemärkelse har man haft ett barnperspektiv och barnens bästa för ögonen här?
Mot bakgrund av det undermåliga beslutsunderlaget kan vi bara hoppas att tjänstemän och skolledare har gjort en professionell och självständig bedömning och att de inte bara sitter i knät hos politikerna. Vi får också hoppas att den ”pedagogiska kvaliteten” kan garanteras på barnens nya skola.
Jag arbetar inte bara som specialpedagog, jag är också mamma till fyra högt älskade barn. Ovanstående förändringar har naturligtvis lett till oro och stress hos dem och de har ställt många frågor som jag omöjligt kan svara på. Det är helt enkelt inte möjligt att förklara för barnen varför de mitt i terminen, med ett fåtal dagars varsel, ska byta skola.
Att i det sammanhanget få höra att ordförande i SUN ”känner obehag”, när några individer utnyttjar sina demokratiska rättigheter och protesterar, är besynnerligt. Det hade varit mer begripligt om han kände obehag över toppstyrning och hur illa ärendet kring barnens skolflytt är skött och vilka konsekvenser det inneburit för familjer med barn i Boets skola.
Elin och Daniel Vernersson