Svar på ”Snabbspår ger dubbel vinst”, Debatt, 20/11.
Audionomen Reza Zarenoe (FP) och läraren Kaisa Karro (S) beskriver i sin artikel 20/11 läget inom sjukvården som utmanande då det kommer till kompetensförsörjning. Man föreslår då ”snabbspår” för nyanlända med medicinsk kompetens.
Detta är en fin tanke och givetvis något man bör sträva efter. Problemet med de långa valideringstiderna hos Socialstyrelsen handlar just om svårigheterna att jämföra utbildningar i så vitt skilda länder. Tar man Syrien som författarna använder som exempel med god kompetens så är det enligt IZA-studien från 2013, ”The Impact of Syrian Refugees on Natives’ Labor Market Outcomes in Turkey” endast knappt 9 procent av syrier som har akademisk utbildning. Därtill har en sjuksköterska i Sverige minst tre års universitetsstudier emedan Syriens sjuksköterskeutbildning motsvarar en svensk undersköterskas. Inget fel i detta, men kanske kan det öka förståelsen för att det kan vara svårt att jämföra yrken mellan länder med olika utbildningstraditioner.
Ser man sedan till verkligheten (officiella siffror från Migrationsverket) så är det inte längre Syrien som står för den största mängden nyanlända utan Afghanistan. Det är inte heller något land som kan förväntas ge något kunskapsregn över länet, utbildningsnivån här är dessvärre ännu lägre.
Jag tror dock att man ska titta på regionen som arbetsgivare och fråga sig varför nyutexaminerade sjuksköterskor väljer Norge eller privata aktörer framför arbete inom regionen. Läser man Sjukhusläkaren från den 15/11 så beskriver den forne generaldirektören (SoS) Lars-Erik Holm hur han ser på orsaken till denna flykt, det är arbetsgivarens fel och det faktum att man hela tiden drar ned på sängplatser som gör situationen ohållbar och man väljer istället en annan arbetsplats.
Läkare med öppna ögon