”Bränn en bil – och få ett jobb” var titeln på en dokumentär som sändes i fjol i SVT 2. Syftet var att belysa bakomliggande orsaker till bilbränder i Tensta, Husby och Rinkeby.
Efter Stockholms stads beslut nyligen om åtgärder för hemvändande IS-terrorister, kunde man i stället byta ut en bil mot en människa!
Nu skall samhällets alla goda krafter förenas för att återföra dessa krigare till mer demokratiska värderingar och leverne. Att de obekymrat anslutit sig till en terrororganisation utan motstycke, som glatt utför och sedan stolt visar sina bestialiska brott mot mänskligheten via nätets kanaler, verkar inte rubba rehabiliteringstron. Dessa terroristers handlingar bottnar i betydligt mer komplicerade orsakssammanhang, än en unge som tagit sin första sil.
Vänstern och Miljöpartiet förnekar sig aldrig i verklighetsfrånvända bortförklaringar, där det personliga ansvaret ständigt lyser med sin frånvaro. Nu är huvudstadens representanter från S, V, MP och FI rädda för att dessa krigare skall stigmatiseras vid hemkomst och därför har man beslutat, att de måste få ett brett stöd från alla humana krafter med försäkringskassan, arbetsförmedling och bostadsbolag i spetsen.
I Uppdrag granskning för en tid sedan fick vi se hur en IS-krigare blivit omplåstrad av vår sjukvård inför nya terroräventyr, som nu får en ny lockelse med belöningar vid hemkomst, de som offrat livet får nöja sig med 72 jungfrur i paradiset som tidigare.
Preventivt arbete är oerhört viktigt i alla rekryteringsområden, konkret åtgärd vore att beslagta passen för unga IS-sympatisörer med syriska resplaner. De som deltagit borde däremot ställas inför rätta och inte belönas, när den självklara åtgärden om förlorat medborgarskap verkar vara helt tabu för politiker.
Min övertygelse är att stängda gränser för återvändare skulle ha mer avskräckande effekt än dagens förebyggande arbete. Vår humanitära stormakt befinner på ett sluttande plan med dessa politiker.
Harriet Larsson