Det var en synnerligen aktuell och medkännande ledarartikel i lördagens Corren som Christer Kustvik skrev om det fasansfulla kriget i Syrien. Ingen kan väl ha några invändningar mot att han uttrycker sin avsky över de vidrigheter som dagligen och under mer än fem år begås av olika fraktioner som slåss inbördes.
Att diktatorn Assad sitter kvar är en skam för alla fredliga, rättänkande och demokratiska krafter. Därom råder inga meningsskiljaktligheter.
Vad jag dock kraftigt invänder emot är att Kustvik i sin långa text inte med en stavelse nämner att Ryssland medverkar på Assads sida och bombar Aleppo. De försök till fredssamtal som har ägt rum mellan USA och Ryssland har inte lett till något. Inte ens vapenvila har man lyckats ena sig om. Det är vidrigt nog ändå, men att Vladimir Putin hycklande låtit sin utrikesminister Lavrov i FN låtsas vilja ha en uppgörelse med USA om vapenstillestånd, borde absolut ha framgått i texten.
Likaså att Putin under flera år skickat vapen och ammunition till Assad och de senaste dagarna har intensifierat bombningarna av Aleppo, där en kvarts miljon människor är instängda. Det hade varit snyggt om Kustvik kraftigt hade markerat detta i sin artikel.
FN är totalt handlingsförlamat. Om västmakterna skulle kunna enas om en resolution och ett fördömande av Putins agerande skulle Ryssland inlägga sitt veto.
Per-Åke Hedén
Svar:
Det finns mycket att säga om kriget i Syrien och min kolumn i lördags var inget försök att ge en heltäckande politisk bild av konflikten. Vi är många runt om i världen som känner avsky för sättet som al-Assadregimen, stödd av Ryssland, bombar sönder sitt land. Det kunde självklart ha betonats i texten även om det, som Per-Åke Hedén själv skriver, inte råder några meningsskiljaktigheter om det i vår del av världen.
Christer Kustvik
chefredaktör