Utspelen om tilltänkta koalitioner mellan partierna duggar tätt. För den arma medborgaren är det svårt att följa med i turerna. Ett tycks glasklart, alla vill ha makt att regera, alla vill växa till sig så att man har en plats säkrad.
Vår demokrati, den representativa, är hundra år. När den skapades fanns inte tekniska förutsättningar för något annat. Idag är det fullt möjligt att låta medborgaren vara med och direkt ta ansvar för landets utveckling. I flera decennier har Schweiz praktiserat en dylik demokrati.
Det är inte så att medborgarna är överlägsna den så kallade politiska eliten men det är de många som får ta konsekvenserna. Direktdemokrati är en skola i att ta ansvar och med tiden kommer medborgaren att bli allt skickligare. Tiden är inne att skifta demokratisystem. Vi kommer bara att behöva en liten skara politiker valda för till exempel två år och med uppgift att övervaka att tjänstemän verkställer beslut.
Att vårt system blivit så långlivat beror dels på att politikertjänsten ur ekonomisk synvinkel blivit attraktiv, dels på att ekonomiska maktcentra sett systemet som gynnsamt.
Problemet är hur en förändring skall komma till stånd. Politikerna är naturligtvis inte intresserade av att såga av den gren där de häckar. Det behövs en folklig resning, något av en revolution, men vem startar den?
Direktdemokrat