Svar på ”Betyg säger mycket”, 29/9.
Peder Claesson skriver att ”Betyg säger mycket”. Hans artikel är ett svar på en artikel i Corren med rubriken ”Betygen säger ingenting” som till stora delar baseras på en intervju med mig. Frågan är om vi talar om samma sak.
Först kan vi göra klart att betyg kan vara en viktig del i en analys av skolans verksamhet, exempelvis i syfte att fördela resurser mellan skolor eller kommuner. Betyg fungerar även bra för urval till högre utbildning, då betyg säger mer om elevens möjligheter att lyckas i sina studier än exempelvis deras resultat på högskoleprovet. Men är betyg bra för elevers lärande och kunskapsutveckling?
Peder Claesson frågar sig varför ingen forskar om betyg. Hade han läst på lite bättre om det forskningsprojekt jag driver tillsammans med tre bedömningsforskare i Sverige hade han sett att vi är en av få forskargrupper som studerar just detta. En av mina kollegor, Alli Klapp, publicerade nyligen en studie om tidiga betygs effekter på elevers kunskaper. Hon fann att betyg i årskurs 6 inte hade någon effekt alls på elevers kunskaper, detta om man ser till totala effekter.
Men det är inte hela sanningen. Effekterna av betyg ser olika ut för olika elevgrupper. Högpresterande elever påverkas inte, de klarar sig lika bra vare sig de får betyg eller ej, detta i strid med vad många av oss, inklusive Peder Claesson, tror. Däremot slår betyg hårt mot dem som redan har det svårt. Ges lågpresterande elever tidiga betyg kan vi förvänta oss att de klarar sig sämre jämfört med om de inte hade fått betyg.
Att betyg sätts från år 6 kommer alltså troligtvis att leda till att fler elever misslyckas i skolan. Detta leder i sin tur till att mer resurser måste avsättas för att stödja dessa elever och att gruppen som riskerar att senare slås ut på arbetsmarknaden ökar. Detta utöver det faktum att betyg i år 6 ökar lärares redan höga administrativa börda. Så jag frågar mig, varför tidiga betyg?