”Vad ska vi ha länder till” undrar Erik Wallsten i sin krönika 14/11, halvt på allvar, halvt på skämt. Tja, en jämförelse: Sverige har 290 kommuner, som är självständiga, hanterar lokala frågor, har egen ekonomi, och som respekterar varandra. Inte interfererar, men samarbetar.
Wallsten menar väl ändå inte, att det skulle gå att få ordning på världen, eller ens Europa, om det inte fanns självständiga enheter på lagom nivå, som respekterar varandra, och som samarbetar?
Om sedan dessa enheter kallas länder, stater, eller något annat har ingen betydelse. Nationstanken är inte ologisk! Nationalstaterna som sådana är inte problemet!
Problemet är bristen på demokrati på många håll, och de totalitära ideologierna, politiska och religiösa. Wallsten nämner Isis. Just det! Snacka om totalitär ideologi!
Wallsten skriver om ”människors lika värde”. Det låter ju vackert, men vad menas egentligen? Jag har inte någonstans sett denna princip ordentligt förklarad. Jag vill gärna se en förklaring!
Om alla människor har samma värde, varför sätter vi då somliga i fängelse? Och varför får inte alla Oslobor rösta till svenska riksdagen? De bor ju mycket närmare vår huvudstad än folk i Kiruna! Och varför får inte migranterna rösta?
Nationsgränser är inte ”påhittade” som Wallsten påstår. Vem hittade i så fall på Islands gränser? Ingen påstår att gränserna jorden runt är idealiska, men i Europa sammanfaller dock gränserna i många fall med språkgränser. Inte alls ologiskt!
Ofta ligger årtusenden av sorgliga krig och konflikter bakom gränsernas placering.
Vilka skulle ha störst fördel av avskaffade nationsgränser i till exempel Europa? Jo, den internationella kriminaliteten!
Att världen är orättvis, och att livet är orättvist vet vi redan, men det betyder inte att vi accepterar det. Erik Wallsten har dock inga egna förslag. Vad ska vi ha Wallstens oseriösa raljerande till? ”Neanderthalarna klev inte ner från träden ...”
Jag vidhåller att länder, stater, gränser och språk är fenomen skapade av människor, om än med goda och praktiska intentioner, och att det är nyttigt att någon gång påminna oss om detta, eftersom vi utifrån dessa påhitt definierar vem som ska ha rätt till vad i vårt samhälle.
Utifrån detta tycker jag till exempel att alla de frågor du ställer i din insändare är relevanta och intressanta att diskutera.
Sen är det så klart, vilket jag också tydligt påpekade i krönikan, en utopi att tänka sig en värld utan gränser – och på kort sikt svårt att se så mycket gott komma ut ur en sådan värld. Det skulle till exempel förmodligen inte dröja många sekunder innan Isis eller någon annan tog chansen att utropa en egen stat …