Svar på ”Vad gör Gud för barnen som lider?”, Anna, 9/4.
Du verkar vara en djupt tänkande och kännande människa. ”Vad är religion?” frågar du. ”Vad gör Gud för barnen som lider?” Mitt svar är att religion är längtan. Vi som tror på Gud får inte heller världen att gå ihop, vi kan inte heller acceptera lidandet. Att tro är inte att förstå. Jag skulle beskriva det som att man har en längtan efter ett levande Du som man har upplevt på något sätt. Detta levande Du är ett faktum som inte går att fly undan. Resten av livet fortsätter man att tampas med frågor som till exempel varför världen inte är skapad utan förlust, sjukdom, sorg, död och smärta. Kanske är världen så bra som den kan vara med tanke på hur vi människor själva väljer att bete oss.
Tron, denna obetvingliga längtan till Gud, gör inte att man begriper världen bättre. Man begriper inte heller Gud bättre. Det går inte att med sitt intellekt omfatta Gud. Religion hjälper dig inte att få ekvationen livet att gå ihop, bara att älska livet och världen så som de är. Den enklaste lösningen vore att avspisa Gud. Då kan du få världen att ”gå ihop”. Sedan behöver du inte grubbla mer utan kan leva ett ytligt liv för all framtid. Men jag känner på mig att för en tänkande och kännande person som du Anna så blir det här nästan en omöjlig väg. För oss kristna är det den sårbara kärlekens ansikte, Jesus, som visar oss hurdan Gud är. Detta levande Du som vi inte kan välja bort. Och heller aldrig förstå.
Jennifer Lantz Herstek
präst