Det är veckan efter att en tredjedel av kommunanställda lärare i Linköping fått besked hem i brevlådan huruvida de fått ta del av regeringens statliga satsning ”lärarlönelyftet” eller inte. Ingen pratar öppet om det, det verkar nästan tabubelagt att beröra ämnet.
Skolan vilar på en värdegrund som betonar att alla elever/människor har lika värde och diskriminering är definitivt inte tillåten inom skolans väggar. Att särskilja en elev på ett orättvist och diskriminerande sätt från en elevgrupp kan få ödesdigra konsekvenser. Det vill ingen lärare utsätta någon elev för. Ingen ska behöva utsättas för kränkande behandling.
Ändå är det precis det som regering och politiker utsatt lärarkåren för i sin satsning ”lärarlönelyftet”. Huvudmannen har haft att utgå från fyra kriterier utformade av Skolverket och därmed bestämt vilka lärare som ska anses vara mer kvalificerade än andra. Kriterier som många fler än 35 procent av lärare på en skola redan uppnår. Syftet med lönesatsningen är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan.
Regeringen förmodar att man med ökade löneskillnader inom lärarkåren ska uppnå ett bättre resultat än det som hittills redovisats i dagens skola. Det har varit upp till rektorerna på respektive skola att godtyckligt avgöra vem som är mer kvalificerad som pedagog än någon annan. Ett omöjligt uppdrag!
Resultatet har inte blivit det förväntade: lärare som mår dåligt med ett samvete som gnager för att de fick och inte kollegan; sjukskrivningar och olyckliga lärare som märker att löneskillnaderna nu ökat markant för dem som fått, jämfört med dem som inte fått. Efter den statliga satsningen kan det till exempel skilja i månadslön på 15 000 kronor för två kommunanställda lärare med likvärdigt uppdrag. På ett år 230 000 kronor! På 10 år 2,3 miljoner! För samma jobb!
Det behövs nu egna insatser och justeringar från huvudmannen Linköpings kommun för att lönelyftet ska bli någorlunda rättvist. Skillnaderna i lärarpersonalens arbetsuppgifter inom skolan är så marginella att det inte är försvarbart att betala ut löner med så stora avvikelser. Behörig lärarpersonal är idag en bristvara och vi vill alla värna våra barns framtid och bästa möjliga utbildning!
Låt oss nu hoppas och tro att arbetsgivaren tar sitt ansvar och skjuter till de pengar som inte räckte till alla kompententa pedagoger i kommunen i den statliga lönesatsning som var tänkt att göra gott men tyvärr slog så fel.
Kommunanställda lärare i Linköping