Svar på ”Vad gör Gud för barnen som lider?”, 9/4 och ”Tro är en längtan”, 11/4.
Jag instämmer helt med ”Anna” när hon skriver att religion är ett urgammalt påhitt av män som vill styra över andra. Studerar man vad kristendomen har åstadkommit för att kväsa människor och hålla dem på mattan, så finns otaliga exempel de senaste 2 000 åren.
Prästen Jennifer Lantz Herstek försöker i sin insändare förklara varför man ska tro på Gud. Jag tolkar hennes förklaring som att Gud egentligen inte förmår åstadkomma någonting, utan att det är människans fria val som är grunden till allt elände. Om det är till stor tröst för dem som bor i flyktingläger med urusla förhållanden vet jag inte, eller för delen, för dem som tvingas att bo kvar och genomlida krigen med dess våld och allehanda övergrepp på civilbefolkningen.
Som ateist har jag svårt att förstå hur man kan tillbe en Gud som egentligen inte kan ge den minsta hjälp eller tröst till behövande av olika slag.
Jennifer Lantz Herstek begär dessutom att man ska älska livet och världen som de är, vilket väl är möjligt för oss som lever i Sverige, och i alla andra länder som har fred och i övrigt trygga omständigheter. Trots detta så tilltror även många som lever i elände och misär en Gud.
Detta är naturligtvis en positiv effekt av kristendomen, men några under är det längesedan denna Gud kunde åstadkomma.
Som avslutning, vänder jag mig starkt emot hennes påstående att man skulle leva ett ytligt liv om man avspisar Gud. Jag anser, att man som icke kristen är en precis lika tänkande och kännande person, som vilken kristen som helst.
Sådana egenskaper har inget som helst samband med om man tror på Gud eller inte.